home *** CD-ROM | disk | FTP | other *** search
/ Mac100% 1999 April / MAC100-1999-04.ISO.7z / MAC100-1999-04.ISO / 特集2「iCON FREEEAK10000SP」 / Calle's Custom Icons / Rune icons / L郭 om Runor < prev    next >
Text File  |  1998-10-25  |  30KB  |  324 lines

  1. Futhark ミ Runor och Runmagi
  2.  
  3. Detta 較 en kortad text, och den kommer att finnas i mer komplett format pŒ min hemsida, som i skrivande stund inte 較 ute pŒ n閣et 穫 ミ men den 較 pŒ v拡. PŒ denna sida kommer det att finnas mycket mer information, en litteratur- och referenslista, l穫kar, m.m.
  4. L穫gst ner i detta dokument finns min e-mailadress, samt adressen till min hemsida. Tveka inte att skriva till mig om du vill veta mer, eller bara s拡a vad du tycker.
  5.  
  6. I tv荊usen 罫 har runorna anv穫ts i Skandinavien, f嗷st och fr確st som skrivtecken, som v罫t nordiska alfabet, men ocksŒ i mycket h喩 grad som redskap f嗷 magi och divination. 
  7.  
  8. Det finns ca 5.500 bevarade runinskrifter kvar, varav ca 3.500 bara i Sverige. Sverige 較 f嗟jaktligen en guldgruva f嗷 den runintresserade.
  9.  
  10. F嗷utom den rena skrivteckenfunktionen, med vilken runan representerar ett ljud, har runan ocksŒ ett namn med en fysisk inneb嗷d, ett numerologiskt v較de, samt en djupare magisk inneb嗷d. 
  11. En av alla teorier som finns betr廓fande runornas utseende 較 att runorna ursprungligen 較 avsedda att ristas i trŠ, vilket f嗷klarar deras raka former, uppbyggda med vertikala och diagonala stavar, f嗷 att alltid sk較a genom tr各ts fibrer. 
  12.  
  13. Runor har dock ristats i alla m嗚liga material, inklusive sten. De flesta runstenarna 較 dock ristade kring 罫 1000-1100, dŒ runorna redan var minst 1000 罫 gamla, sŒ att rista runor i sten 較 inte n單v穫digtvis ett ursprungligt s閣t att anv穫da dem. Med tanke pŒ v罫 gamla tradition att rista i stenh獲lar f嗷efaller det dock som h喩st troligt att 革en runor ristats i sten pŒ ett tidigt stadium.
  14.  
  15. V罫t svenska ord モbokstavモ h較r嗷 fr系 runorna ミ stavar ristade i boktrŠ.
  16.  
  17. Sj獲va beteckningen "Futhark" h較r嗷 fr系 bokst革ernas ordning (F, U, Th, A, R, K, etc.), liksom begreppet "Alfabet" kommer fr系 det grekiska s閣tet att ordna bokst革erna (Alfa, Beta, etc.).
  18.  
  19. Sj獲va ordet モRUNAモ betyder hemlighet, l嗜nlig kunskap, och har i m系ga skrifter anv穫ts som beskrivning av olika f較digheter. I Eddan (Havamal) beskrivs det hur guden Odin fick runorna efter att ha h穫gt i v較ldstr嚇et Yggdrasil i nio dagar och nio n閣ter. 
  20. I en annan del av Eddan beskrivs hur guden Heimdall i skapelsens begynnelse till m穫niskorna l較de ut jordelivsrunor (praktiska kunskaper) och evighetsrunor (andlig kunskap).
  21.  
  22. H較 nedan f嗟jer en liten f嗷klaring betr廓fande de ursprungliga 24 runornas magiska inneb嗷d.
  23.  
  24.  
  25. Runa: Feh, Fehu        
  26. Ljud: F
  27. Inneb嗷d:
  28.  
  29. FŠ betyder boskap, och boskap representerar rikedom och v獲st系d. FŠ-runan symboliserar en fullbordan, cirkeln 較 sluten. FŠ representerar den egendom och gods som 較 f嗷em畦 f嗷 handel och aff較er (i motsats till Odalrunans fasta markegendom), och detta omfattar 革en pengar och ekonomi. PŒ det hela taget kan man s拡a att FŠ st罫 f嗷 lycka och v獲st系d. 
  30. Den som モn荊t framモ, den som uppn荊t sina m畦 kan ocksŒ ta sig en v獲f嗷tj穫t vila.
  31.  
  32. Hur man tolkar denna runa omv穫d 較 beroende pŒ tid, plats och omst穫dighet. Den kan definitivt vid vissa tillf獲len tolkas som brist pŒ v獲st系d, ekonomiska tr系gm畦, men 革en som girighet, 嘛erdrivet intresse f嗷 det ekonomiska och/eller materiell v獲f較d. 
  33. Runornas m系gsidighet kr革er en stor k穫slighet vid tolkning av runorakel, och denna runa utg嗷 inget undantag.
  34.  
  35. Runa: Ur, Ururz    
  36. Ljud: U
  37. Inneb嗷d:
  38.  
  39. Ur representerar b嗷jan, det omanifesterade, det of單da pŒ v拡 att f單as. Den symboliserar lika mycket Ginnungagapet, tomheten, det ingenting varur hela skapelsen mynnar, som Urkon Audhumbla, den ot確jda och vilda. Audhumbla, den f嗷sta levande varelsen i skapelsen (en kvinna), som ur en isstod slickar fram Bure.
  40. Ur handlar alltid om n携on slags b嗷jan, en f單else, n携ots yttersta ursprung, att sluta en cykel och b嗷ja en ny. Ur st罫 f嗷 utmaningar av det slaget som har med det ok穫da att g嗷a. Det finns en enorm kreativ kraft i denna runa, och samtidigt den vacklande os殻erhet man kan k穫na inf嗷 n携ot nytt och ok穫t. Vad ska jag g嗷a nu? V携ar jag ta steget ut i det ok穫da? V携ar jag b嗷ja med n携ot nytt, som jag aldrig gjort f嗷ut ミ och kanske ingen annan heller, f嗷 den delen?
  41. Ur st罫 helt enkelt f嗷 v罫 fria vilja ミ v罫 f嗷m携a att fatta nya beslut, som f嗷 oss in i nya dimensioner och sammanhang.
  42.  
  43. Omv穫d kan denna runa visa pŒ en ovilja att ta risker, r嚇sla f嗷 det ok穫da.
  44.  
  45. Runa: Thurs, Thurisarz        
  46. Ljud: Th
  47. Inneb嗷d:
  48.  
  49. Thurs representerar j閣tarnas sl殻te, och i synnerhet den f嗷ste skapade levande varelsen i universum, j閣ten Ymer, som av Oden, Vile och Ve blir blir dr角t, och ur vilkens kropp hela den materiella skapelsen utvinnes. Thurs st罫 f嗷 kaos, transformation, en n單v穫dig nedbrytande kraft, ur vilkens sk較seldsl携ors aska f携eln Fenix uppstiger. Likt en aktiv vulkan, som t劃ker landskapet med gl單ande lava och aska, f嗷br穫ner Thurs allt som kommer i dess v拡 ミ och samtidigt byggs m系ga m穫niskosamh獲len upp runt just vulkaner, eftersom jorden 較 sŒ b嗷dig d較, och rik pŒ mineraler och annat nyttigt. 
  50. Det finns n携ot starkt sexuellt i denna Thurs-energi, som definitivt inte manifesteras i romantisk k較lek, utan snarare ミ om man vill h罫ddra symboliken ミ  som experimentella gruppsexorgier med S/M-inslag och bondage. Njutning och sm較ta sida vid sida. 
  51. Motsvarande energier i andra tankesystem skulle kunna vara n携on av gudarna Shiva eller Kali, stj較ntecknet Skorpionen eller planeten Pluto, som ju representerar b慧e f單else och d單, sexualitet och makt, v畦d och revolt. 
  52. Thurs v劃ker r嚇sla, eftersom den avsl嗚ar v罫a allra m嗷kaste, farligaste och mest destruktiva sidor inom oss. Men r嚇sla 較 en bra tj穫are, och en d畦ig herre. Vi m茎te riva ner det gamla, f嗷 att ge plats 荊 det nya.
  53. Thurs representerar i sin s確sta form ondska ミ men lika ofta den rening, katharsis, ur vilken nya krafter och insikter kan f單as.
  54. Mycket kraft kan vinnas ur denna runa, men man m茎te vara beredd pŒ att offra n携ot. Oden offrade sitt ena 喩a i Mimers brunn f嗷 att bli allseende, och Tyr offrade sin h喩erhand i fenrisulvens gap, f嗷 att bli o嘛ervinnerlig i strid. 
  55. V拡en till visdom och inre rikedom, schamanens v拡, 較 en sm較tsam v拡, och alla uppvaknanden inneh畦ler b慧e lidande och klarhet. Men pŒ denna v拡 較 Thurs en oumb較lig resurs.
  56.  
  57. Om denna runa kommer upp omv穫d ミ se upp!
  58.  
  59. Runa: Ass, Ansurz        
  60. Ljud: A
  61. Inneb嗷d:
  62.  
  63. Ass 較 asagudarnas runa. D較f嗷 較 den mycket kraftfull, i att den 較 direkt kopplad till alla gudarna, och st罫 f嗷 gudomlig kraft och gudarnas ingripande. 
  64. Rent kosmologiskt kan man f嗷est獲la sig att Ur i en skapelseber閣telse representerar tomheten, Thurs det stora skapelsekaoset (Big Bang?), och Ass gudarnas ankomst. N郭ta runa, Reid, handlar dŒ om den ordning som skapas efter kaoset. 
  65. Ass representerar 革en luften, andningen, andedr殻ten, och d較igenom 革en det vi kallar メandenモ. 
  66. Ass-runan representerar all form av direkt kommunikation, som t. ex. talets g計a, s系gen. 
  67. I kombination kan dessa olika aspekter av Ass-runan betyda Gudomlig inspiration, budskap fr系 gudarna, andliga insikter och kunskap, samvete.
  68.  
  69. En omv穫d runa kan Œ ena sidan tolkas som att kraften finns d較, men att den f嗷vrids, snarare 穫 som avsaknad av den. Men ibland 較 det ocksŒ sŒ att en omv穫d runa m茎te tolkas som en avsaknad av just det som den runan representerar. Assrunan omv穫d kan dŒ betyda vad som helst fr系 att gudarna tar sin hand fr系 mig till att jag har fel pŒ mina talorgan. 
  70. Naturligtvis blir det sv罫are att tolka runor med fler inneb嗷der, men det 較 just d較f嗷 det kr革s en erfaren runmagiker f嗷 att g嗷a orakel.
  71.  
  72. Runa: Reid, Raidu        
  73. Ljud: R
  74. Inneb嗷d:
  75.  
  76. Detta 較 Tors runa. Tor bringar ordning och reda (reid ミ reda), och sl罫 tillbaka thursarnas kaoskrafter. D較f嗷 betraktas denna runa ofta som en mycket stark skyddsruna. 
  77. Reid kallas 革en Vagnsrunan, och representerar en fram荊g憩nde kraft, att resa. Denna runa st罫 革en f嗷 ordning och struktur i tillvaron, och att 嘛ervinnna besv較. I att stŒ f嗷 struktur, och 革en fyrtalet (de fyra hjulen pŒ vagnen), representerar Reid 革en de 4 v嚇erstrecken och de 4 elementen.
  78.  
  79. Omv穫d visar denna runa pŒ oordning, frustrerande stillast憩nde och avsaknad av m畦 och riktning i livet.
  80.  
  81. Runa: Ken, Kauna        
  82. Ljud: K
  83. Inneb嗷d:
  84.  
  85. Ken har fler inneb嗷der. En av tolkningsv拡arna 較 att den st罫 f嗷 elden, och den kallas ocksŒ f嗷 fackelrunan. F嗟jaktligen 較 den kopplad till guden Surt, i eldriket Muspelheim. Men ocksŒ den vite guden, Heimdall, som bringar upplysning och kunskap till m穫niskorna. Ken st罫 f嗷 upplysning och v較me, inre s計獲 som yttre.
  86. I indisk tradition talas om Kundalinikraften ミ den inre elden. Det finns en hel filosofi som behandlar kunskapen om hur man genom meditation kan kontrollera denna eld, genom att l荊a den f較das genom kroppens energicentra (chakra) och upp genom kronchakrat (fontanellen).
  87. En annan inneb嗷d i denna runa 較 s罫, skada eller b嗟d. Man kan dŒ g較na dra den slutsatsen att hur man 穫 tolkar denna runa, sŒ handlar det om farliga och sv罫kontrollerade krafter, som vi beh嘛er f嗷 v罫 嘛erlevnad, men som vi ocksŒ l閣t kan skada oss pŒ. Liksom det flammande sv較det kan vara till stor
  88. nytta, kan det ocksŒ v穫das mot oss, och orsaka sv罫a skador, kanske till och med d單 och f嗷intelse. 
  89. Samtidigt beh嘛er vi elden f嗷 att v較ma oss, f嗷 att tillreda mat, baka br單, smida st畦et, br穫na keramik och tegel.
  90. Omv穫d kan denna runa betyda b慧e en f嗷br穫nande, destruktiv eld, s計獲 som avsaknad av eld ミ energi, entusiasm. Allt blir m嗷kt och obegripligt.
  91.  
  92. Runa: Gifu, Gebu        
  93. Ljud: G
  94. Inneb嗷d:
  95.  
  96. Gifu kallas G計orunan, och handlar om 嗄sesidigt givande. Gifu handlar ocksŒ om offervilja, att ge utan att f嗷v穫ta sig n携ot i geng獲d. Gifu kan varsla om gudag計or, men handlar ocksŒ om att blota till gudarna. Som helhet kan man s拡a att Gifu beskriver harmoni och balans i tillvaron. 
  97. Somliga brukar 革en i mer ceremoniella, esoteriska sammanhang l拡ga in betydelsen de sex riktningarna (v嚇erstreckan samt 嘛er- och underv較lden). 
  98.  
  99. Runa: Wynja, Wunju        
  100. Ljud: V
  101. Inneb嗷d:
  102.  
  103. Det finns pŒ s閣t och vis tvŒ runor som representerar gl嚇je ミ Wynja och Sol. Wynja representerar en mer fysisk, lekfullt oskuldsfull energi. Wynja 較 sinnlig, och sexuell pŒ ett s閣t d較 sj獲va 獲skogsleken 較 huvudsaken, snarare 穫 alstring av barn. Wynja 較 kopplad till Frej i det att den handlar om Fred och Fr嗚d. K較lek och f嗷獲skelse 較 kopplad till denna runa. 
  104. Wynja handlar mycket om att leva i nuet, att inte planera eller f嗷v穫ta sig f嗷 mycket. 
  105. Positivitet och kreativitet 較 ocksŒ sj獲vklara aspekter av Wynja, liksom ett fysiskt och k穫slom郭sigt v獲befinnande.
  106.  
  107. Omv穫d pekar den pŒ en of嗷m携a att gl嚇jas, sorg, h確ningar och hinder.
  108.  
  109. Runa: Hagal, Hagalaz        
  110. Ljud: H
  111. Inneb嗷d:
  112.  
  113. I sin rent fysiska form kan en rej獲 hagelskur vara helt f嗷單ande. Den kan f嗷st嗷a 渓rar och hus, och riktigt stora hagel kan slŒ ihj獲 b慧e m穫niskor och djur. I en mer kosmisk mening 較 dock Hagal inte bara en f嗷st嗷are. Hagal kan visserligen bjuda pŒ ganska omskakande och revolutionerande upplevelser, men signalerar ofta st嗷re f嗷穫dringar ミ 嘛erg系gen fr系 en v較ld till en annan, vilket inte alls beh嘛er vara av ondo. 
  114. Hagal representerar de kosmiska krafter som vi inte kan motverka ミ det obevekliga 單et, naturkrafterna som tvingar mig in i ett nytt stadium i mitt liv. 
  115.  
  116. Runa: Naud, naudirz        
  117. Ljud: N
  118. Inneb嗷d:
  119.  
  120. N單runan kallas den, denna runa som 較 intimt f嗷knippat med nornorna ミ ⑺esdiserna Urd Verdandi och Skuld ミ 單et och 單ets makt 嘛er oss. Den signalerar m嗚ligen sv罫igheter pŒ v拡, men ocksŒ utmaningar. 
  121. Naud uppmanar oss att koncentrera oss pŒ det n單v穫diga, att inte 單sla tid pŒ n携ot annat 穫 det som absolut m茎te g嗷as. 
  122. I magi anv穫ds Naud 革en i kombination med andra runor, eftersom den f嗷st較ker magiska formler. Den 較 革en kopplad till initieringar av olika slag.
  123. Beroende pŒ vad den kombineras med kan man uttolka Naud som en kraftk獲la, eller i v較sta fall sv罫a motg系gar, som fattigdom, sv獲t och n單. Den sp罫 i vilket fall som helst h罫t arbete och motst系d, men ocksŒ att det som sker 較 det som skall ske.
  124.  
  125. Runa: Is, Iss, Isarz        
  126. Ljud: I
  127. Inneb嗷d:
  128.  
  129. Isrunan harmonierar med sn嗅ristallen och dess reglerade form. D較 finns kyla och stillhet, men ocksŒ strukturer. Issrunan har sin hemvist i Nifelheim, k嗟dens rike. Issrunan rimmar illa med spontanitet och aktivitet. D較 finns tv較tom en stark dragning mot stillast憩nde, tillbakadragenhet och bepansring. 
  130. I Issrunan finns ocksŒ ett inslag av h罫d och v獲koreograferad disciplin, som i m系ga avseenden kan vara mycket positiv, eftersom den perfekt synkroniserade disciplinen 較 mycket kraftfull. Det 較 l閣t att fŒ bilder av enorma katedraler med perfekt symmetri i arkitekturen, eller hundratals buddhistmunkar som m郭sar mantran i total synkronitet. 
  131. Det gamla Japans enkla och stilrena estetik bygger mycket pŒ Issrunans h罫t tuktande disciplin. Man b嗷 d較f嗷 i sin kontakt med denna runa vara pŒ sin vakt mot 嘛erdriven strikthet och h確mande formalism. En negativ sida av denna runa 較 den sj獲sd單ande monotonin.
  132. I gammal nordisk magi r殻nas isen som ett femte element, j確te jord, eld, luft och vatten. Isens konserverande kraft, dess inneboende struktur, k嗟dens alstringskraft (minns att v較lden skapades ur m嗾et mellan Nifelheim och Muspelheim ミ i m嗾e mellan k嗟d och hetta f單s kosmos), alla dessa egenskaper finns i isen, och beh嘛s f嗷 harmonin pŒ jorden och i alla de andra v較ldarna.
  133. Isen kan i sin genomskinlighet bringa mycket klarhet. Vattnet, som representerar k穫slolivet, har h較 frusit till en h罫d substans, som man inte kan bada i, dricka eller fiska ur ミ ett effektivt skydd mot s罫barhet, men ocksŒ hindrande f嗷 k穫slom郭sigt engagemang. Detta 較 dock emellan荊 嗜skv較t, och med hj獲p av Issrunan kan 革en du gŒ pŒ vattnet!
  134.  
  135. Runa: Jara        
  136. Ljud: J
  137. Inneb嗷d:
  138.  
  139. \ringsrunan, 罫sv岳trunan. Jara kommer rent etymologiskt ur samma ord som det tyska Jahr, och representerar 罫ets cirkelg系g, kretsloppet som m茎te fullg嗷a sitt lopp innan vi kan sk嗷da frukten av v罫t arbete. Detta 較 naturligtvis en fruktbarhetsruna. Den representerar b慧e s慧den och sk嗷den, men ocksŒ det t畦amod som kr革s i v穫tan pŒ sk嗷den, samt allt det arbete som kr革s f嗷 att uppnŒ resultat.
  140. Den urgamla h獲sningsfrasen  モArs och Fridarモ, 較 en 嗜skan om god v岳t och frid.
  141. Denna runa 較 pŒ s閣t och vis en nordisk motsvarighet till Yin och Yang (革en utseendem郭sigt p稽inner den om denna orientaliska symbol) eftersom den representerar m嗾et mellan ljus och m嗷ker, dag och natt, man och kvinna, och bland gudarna skildrar den talande nog gifterm畦et mellan Frej och Freja.
  142. Sexualiteten 較 b慧e en k獲la till gl嚇je och njutning s計獲 som en 嘛erlevnadsdrift, och ur sexuell synvinkel 較 Jara en mycket viktig runa. Vad betr廓far Jara sŒ 較 fruktsamhetsasspekten mycket viktig. Detta handlar inte bara om f嗷m携an att skaffa fler m穫niskobarn ミ det m茎te hela tiden bli fler djur i ladan och mer villebr慧 i skogen.
  143. I f嗷kristen tid fanns en gammal sed pŒ v罫arna, som innebar att man "kullrade". M穫 och kvinnor gick ut pŒ 渓rar och 穫gar pŒ v罫en, f嗷 att som en ceremoni idka 獲skogslek, och d較med blota till Frej och Freja. PŒ detta s閣t f嗷vissade man sig om att fruktsamhetskraften spred sig till jorden. 
  144. Ordet kullra lever f嗷 嘛rigt kvar i v罫t nutida "knulla".
  145.  
  146. Jara inneh畦ler ocksŒ f嗷hoppningar och l喃ten inf嗷 framtiden.
  147.  
  148. Runa: Pertra, Perthu        
  149. Ljud: P
  150. Inneb嗷d:
  151.  
  152. Pertra kallas 革en f嗷 klipprunan, och h較 較 det mycket enkelt att h較leda inneb嗷den fr系 det grekiska petros, eller det latinska petrus, som betyder klippa. Pertra representerar mineralriket, jorden och myllan. Pertra st罫 f嗷 fasthet och stabilitet, att ha b慧a f嗾terna pŒ jorden. Pertra representerar 革en den fysiska kroppen och h獲san.
  153.  
  154. Omv穫d kan denna runa varsla om d畦ig h獲sa, d畦ig kontakt med jorden, obalans.
  155.  
  156. Runa: Eoh, Iwarz        
  157. Ljud: E
  158. Inneb嗷d:
  159.  
  160. Denna runa kallas 革en Idegransrunan, och 較 intimt f嗷knippad med denna nuf嗷tiden relativt s獲lsynta v岳t. I f嗷kristen tid var idegranen emellertid betydligt vanligare. Idegran 較 ett segt och starkt tr郭lag, och anv穫des med f嗷del vid framst獲landet av f嗷em畦 som pilb携ar. 
  161. I sin bredare betydelse representerar denna runa v岳triket, och det t畦modiga stilla v岳andet. Eoh representerar 革en v較ldstr嚇et Yggdrasil, och det finns flera teorier om att Yggdrasil i sj獲va verket inte var ett asktr嚇, men en idegran. Det tr嚇 som en g系g stod i Uppsala och var st獲lf嗷etr嚇are f嗷 Yggdrasil 較 omskrivet som gr嗜t 罫et om, vilket bekr廓tar denna teori.
  162. Liksom v岳ter fritt ger av sina frukter, representerar denna runa ocksŒ osj獲viskt givande.
  163.  
  164. Runa: Algiz        
  165. Ljud: -Rz
  166. Inneb嗷d:
  167.  
  168. Denna runa representerar djurriket, och kallas 獲grunan. Den representerar 革en v罫a fylgjor och kraftdjur. Inre styrka. Beskydd. 
  169. En av de kraftfullaste skyddsrunorna 較 en bindruna, sammansatt av fyra 獲grunor i ett kors, med モhornenモ ut荊. Denna symbol kallas モskr劃khj獲mモ, och 較 som namnet antyder en hj獲m, eller skydd, mot skr劃kinjagande f嗷eteelser.
  170.  
  171. Omv穫d kan denna runa visa pŒ bristande kontakt med 嘛erlevnadsinstinkter, bristande kommunikation med v罫a skyddsandar och v罫 sanna natur, och d較med ett bristande skydd mot faror, inre s計獲 som yttre.
  172.  
  173. Runa: Sol, Sunna, Sowilu
  174. Ljud: S
  175. Inneb嗷d:
  176.  
  177. Solrunan 較 j確te Wynja den andra gl嚇jerunan, och representerar en h喩re gl嚇je; lycka, och inneh畦ler  starka kopplingar till hj較ta och k較lek. Sol 較 naturligtvis direkt associerad till sol och sommar. 
  178. Enkelt kan man s拡a att Solrunan representerar en starkt positiv kraft, och den livgivande v較men. Men ingen runa, d.v.s. ingen aspekt av livet 較 bra i f嗷 stor eller f嗷 liten dos. F嗷 mycket sol betyder torka och utbr穫dhet.
  179.  
  180. Runa: Tyr, Tiwar        
  181. Ljud: T
  182. Inneb嗷d:
  183.  
  184. Tyr 較 en av de 獲dsta nordiska gudarna, och s拡s liksom Ull ha varit gift med Nerthus. Hur det var med den saken 較 inte helt s殻ert, eftersom Modergudinnan var den prim較a under brons畦der och d較f嗷innan, och vem hon nu hade som make var av underordnad betydelse. 
  185. Under vikingatid har Tyr dessutom hamnat i bakgrunden som en existerande, men overksam gud. Hans uppgift som alla krigares gud har dŒ 嘛ertagits av b慧e Tor och Odin (Tor pŒ grund av sin mer allm穫t beskyddande natur, och Odin som representerande de mer schamanskt inriktade b較s較karnas extatiska krigarrus), och i ej obetydlig m系 革en Freja (hennes Kali-sida ミ minns att endast h獲ften av de fallna krigarna kommer till Odin i Valhall ミ de andra kommer till Frejas boning Folkvang) Kanske hade Tyr sin popularitetskulmen under tidig j較n畦der.
  186. Tyr har en v獲digt ut荊-fram荊-riktad energi. Tyrs attribut 較 sv較det, och han representerar f嗟jaktligen en manlig krigarenergi. Med en vismans klarhet sk較 han genom det djupaste m嗷ker. Liksom i den indianska mytologin b較 en krigare rent betydelsem郭sigt inte bara strid, men ocksŒ en starkt andlig kraft. Detta 較 uppenbart n較 man refererar till Odins b較s較kar. 
  187. Verkliga utmaningar g嗷es med hj獲p av denna runa. I Snorres Edda ber閣tas om n較 Fenrisulven skulle fj閣tras med en o嘛ervinnerlig boja vid namn Gleipner, och det fick gudarna endast g嗷a pŒ villkor att n携on lade sin hand i pant i dennes mun. Tyr var den ende som v携ade, och som resultat f嗷lorade han sin hand, men vann i st獲let o嘛ervinnerlighet. 
  188. Denna myt har 革en sina paralleller i keltisk och gammal indoeuropeisk tradition (som sŒ m系ga andra av v罫a myter), och vittnar om of嗷likneligt mod och offervilja. Tyr ger modet att gŒ in i m嗷ka tunnlar, utan att veta var eller n較 man kommer ut i ljuset igen. 
  189. Tyr ger balans, och 較 en av de mest maskulina runorna ミ denna runa om n携on symboliserar mannens potens, pŒ alla plan.
  190.  
  191. Omv穫d kan Tyr representera feghet, kraftl嘖het, initiativl嘖het, svag karakt較 och/eller impotens. 
  192. Eller sŒ ger den en rigid och framfusig energi, en p茎tridig icke-lyssnande bulldozerinst獲lning till omgivningen.
  193.  
  194. Runa: Bjarka, Berkana        
  195. Ljud: B
  196. Inneb嗷d:
  197.  
  198. Bj嗷krunan representerar inte v岳triket, likt idegransrunan, men v獲 kvinnlig fruktbarhet och attrktionskraft. Om man vill hitta en v岳t som i h喩re grad 穫 andra f嗷kroppsligar fysisk kvinnlig sk嗜het, 較 det sv罫t att hitta en b閣tre representant 穫 bj嗷ken. 
  199. Bj嗷ken 較 trots sin spridning att betrakta som ett heligt tr郭lag ミ inte pŒ sŒ s閣t att vi inte skulle anv穫da oss av den ミ snarare tv較tom. Bj嗷ken 較 ur ren brukssynvinkel ett alldeles ypperligt tr郭lag. Det brinner bra, ger ett gott virke, och b慧e sav och l嘛 g罫 att anv穫da pŒ en m穫gd olika s閣t. 
  200. Bjarka representerar Freja, Frigg och i f嗷l穫gningen Moder Jord, och st罫 f嗷 n較ing, l殻ekraft och naturv郭en.
  201.  
  202. Omv穫d kan den s拡as stŒ f嗷 ofruktsamhet, gr獲sjukhet, martyrskap och alla felriktade kvinnliga egenskaper.
  203.  
  204. Runa: Eih, Ehwaz        
  205. Ljud: Eh
  206. Inneb嗷d:
  207.  
  208. Denna runa kallas H郭trunan, och representerar all form av kommunikation och f嗷flyttning, yttre s計獲 som inre. Detta 較 en s較skilt bra kraftruna f嗷 schamaner och sejdare eftersom den Œ ena sidan representerar sj獲sresan, Œ andra sidan den transformerande extasen. 
  209. Hallucinogena droger 較 ocksŒ kopplade till denna runa.
  210. Med hj獲p av H郭trunans transcenderande kraft kan vi resa mellan v較ldarna. H郭trunan har 革en kontakt med h郭tarnas h郭t, Odins Sleipnir. Intressant att iaktta 較 att de som d嗾t och ska till Valhall rider dit pŒ Sleipnir. H郭trunan 較 alltsŒ intimt f嗷knippad med d單ens kraft. D較igenom kan man ytterligare bekr廓ta tankeg系gen att Eih ocksŒ 較 intimt f嗷knippad med Odin sj獲v. 
  211.  
  212. Omv穫d kan denna runa i v較sta fall slŒ 嘛er i v畦dsamma olyckor och d單, g較na i kombination med resor ミ en bilolycka 較 en extrem manifestation av den omv穫da Eih. Liksom 嘛erdosering av droger.
  213.  
  214. Runa: Madr, Madir, Mannarz        
  215. Ljud: M
  216. Inneb嗷d:
  217.  
  218. Det finns runor f嗷 varje element, f嗷 v岳t-, djur- och mineralriket, f嗷 manligt och kvinnligt, och sŒ finns det en runa f嗷 M穫niskan ミ Madr. Denna runa handlar om allt som 較 karakteristiskt f嗷 m穫niskan och hennes v拡 genom livet. 
  219. Madr handlar om M嗾et, mellan tvŒ eller fler individer s計獲 som det inre m嗾et, integrationen mellan v罫a olika inre delar ミ att uppnŒ balans. Madr uppmuntrar till sj獲vk穫nedom och sj獲vmedvetande. 
  220. Madr speglar ocksŒ m穫niskan som mikrokosmos, hur varje individ kan spegla sig i universum, och universum i sig sj獲v. 
  221. Madr framh畦ler det unika i att vara m穫niska, i att hela tiden ha ett val, att medvetet kunna p計erka sin framtid.
  222.  
  223. Omv穫d tyder denna runa pŒ en splittrad m穫niska med d畦ig sj獲vk穫sla, och bristande f嗷m携a till kommunikation.
  224.  
  225. Runa: Lagu, Lagurz        
  226. Ljud: L
  227. Inneb嗷d:
  228.  
  229. Lagu 較 vattnets runa, med allt vad det inneb較. Vattnet f嗷knippas med k穫slor, intuition, t罫ar, det undermedvetna, fl單e, energistr嗄mar och det livgivande regnet. Vi kl較 av oss nakna n較 vi badar, och Lagu st罫 f嗷 nakenhet, k穫slighet, mottaglighet och s罫barhet. Vi badar f嗷 att bli rena, inom s計獲 som utom oss, och vi vattnar v罫a v岳ter och plantor f嗷 att de ska v岳a och b較a frukt. 
  230. D較 finns b慧e en nyttoaspekt s計獲 som njutning ミ det 較 sk嗜t att bada, sk嗜t att k穫na vattnet mot sin nakna kropp, och vi odlar vackra blommor s計獲 som frukt och gr嗜saker.
  231. Lagu representerar f嗷m携an att flyta med str嗄men i livets flod, att med lyh嗷dhet anpassa oss till r慧ande f嗷h畦landen utan att f嗷 den skull hindra fl單et.
  232.  
  233. Omv穫d visar denna runa pŒ ett uppd確t fl單e, h確made k穫slor och torka.
  234.  
  235. Runa: Ing, Ingwarz        
  236. Ljud: -Ng
  237. Inneb嗷d:
  238.  
  239. Ingrunan representerar Frejs sexuella alstringskraft, manlig befruktande kraft, fysisk k較lek och attraktionskraft. Ing g罫 hela tiden mot nya m畦, och representerar all den kreativitet och skaparkraft som ligger i sexualiteten. Ing representerar v罫ens kraft, alla de v岳ter som b嗷jar gro efter den m嗷ka kalla vintern, och s慧den, b慧e den v岳tliga s慧den s計獲 som djurens och m穫niskornas s慧d, i avsikt att frambringa ny avkomma.
  240. Ing 較 i sanning en lyckobringande runa, i det att den pekar pŒ v罫 manifestationsf嗷m携a, och v罫 f嗷m携a att sŒ fr嗜 inf嗷 framtiden. 
  241. I Uppsala dyrkades Ing i f嗷ening med Frej, under namnet Yngve-Frš. PŒ isl穫dska blev detta Ingunar-Freyr. Namnet Frš 較 signifikativt f嗷 Frej och hans ursprungliga funktion som den som befruktar hela skapelsen. 
  242. I en agrarkultur som det gamla Norden 較 fortplantningsf嗷m携an mycket central, och Frej avbildades f嗟jaktligen alltid med en enorm manslem.
  243.  
  244. Den sj獲vklara kopplingen mellan manlig sexualitet och kreativitet 較 intressant ocksŒ i det avseendet att det belyser varf嗷 vi (och framf嗷 allt vi m穫) skapar sŒ m系ga destruktiva och bisarra saker och f嗷eteelser nuf嗷tiden. Om vi skulle omfamna sexualiteten som n携ot positivt, ist獲let f嗷 att frukta den som n携ot farligt, omoraliskt, skuldtyngt och opassande, skulle kanske sexualiteten, och d較med kreativiteten som helhet, inte l穫gre kunna existera i den perverterade form vi sŒ ofta ser den idag. Och d較med skulle f嗷modligen 革en de flesta perversa uppfinningar och id仔r f嗷svinna.
  245.  
  246. Runa: Odal, Othala        
  247. Ljud: O
  248. Inneb嗷d:
  249.  
  250. En odalman 較 en bonde, och det kommer fr系 att sj獲va begreppet Odal var en beteckning f嗷 mark som 拡ts av samma familj i m系ga generationer. Odal representerar odling, b慧e rent fysiskt av 渓erbruk och gr嗜saksodling, men ocksŒ pŒ ett mer intellektuellt och k穫slom郭sigt plan, genom kultur, konst och konsthantverk. Odal handlar om att bef郭ta och s閣ta sitt bom較ke i historien. Odal handlar 革en om den trygghet vi kan fŒ i familjen. Odal handlar ocksŒ om v罫a f嗷f嚇er, och uppr閣th畦landet av gamla traditioner. 
  251. Och om man nu tror pŒ reinkarnation sŒ representerar Odal 革en kontakten med tidigare inkarnationer.
  252.  
  253. Omv穫t kan denna runa peka pŒ rotl嘖het, historiel嘖het och isolering. Heml嘖het och fredl嘖het 較 sj獲vklara betydelser av denna runa omv穫d, och det 較 utan tvekan intressant att v罫 tids skinheads med sin k穫sla av utst嗾thet och historiel嘖het har valt Odal till sin symbol. Kan detta vara en omedveten runmagisk affirmation?
  254.  
  255. Runa: Dagaz        
  256. Ljud: D
  257. Inneb嗷d:
  258.  
  259. Ett namn pŒ en runa som fortfarande finns i v罫t dagliga spr渓bruk ミ det dagas. Denna liknelse 較 h喩st adekvat, eftersom Dagaz handlar om en passage fr系 m嗷ker till ljus. Dagaz-runan ser ut som en stiliserad fj較il, och det 較 ocksŒ en liknelse som pŒ m系ga s閣t passar bra, eftersom denna runa representerar transformation och  uppvaknande. 
  260. Det finns en pubertalt sexuell och kreativ sida av denna runa, emedan fj較ilen under sin tid som larv ej fortplantar sig, men som fj較il har den uppn荊t den mognad som kr革s f嗷 att f嗷a sl殻tet vidare. 
  261. Dagazrunan representerar en personlig upplevelse av upplysning, pl嗾sliga insikter, och kan i sin f嗷l穫gning 革en antyda kl較voajans, synskhet. 
  262.  
  263. Dagaz 較 en av de runor (Dagaz, Gifu, Hagal, Eih, Jara, Naud, Sol, Iss, samt Naud) som ser likadan ut vilket h畦l man 穫 v穫der den 荊, vilket g嗷 den till en mer oberoende kraft. Oavsett hur livet gestaltar sig, sŒ g罫 det inte att "v穫da upp och ner" pŒ energin i denna runa. Den transformation som denna runa representerar 較 ocksŒ i motsats till Thurs-transformation en mycket harmonisk s慧an, och leder alltid till n携ot positivt.
  264.  
  265. Den Tomma Runan        
  266. Inneb嗷d:
  267.  
  268. En nyuppfinning som ofta anv穫ds av svenska runmagiker 較 den tomma runan. Denna kan man ha med eller inte, vilket man vill. Har man den med vid exempelvis runorakel, f罫 man dŒ 25 runor att v獲ja mellan.
  269. Den tomma runan kan representera en m穫gd olika saker, som till exempel det ok穫da, 單et, det oundvikliga. Allt 較 m嗚ligt. Den kan ocksŒ vittna om att det finns s慧ant som ej r嗚es, hemligheter.
  270.  
  271.  
  272. The Sun cross        
  273. Purport:
  274.  
  275. Solkorset 較 ingen runa. Den 較 en urgammal (brons畦der) symbol f嗷 solen.
  276.  
  277.  
  278.  
  279. ゥ Rehbinder MultiArt Productions 1998
  280.  
  281.  
  282. Jag har en hemsida, som heter Calles Hemsida, och adressen dit 較:
  283. http://w1.864.telia.com/~u86404543/index2.html
  284.  
  285. PŒ denna hemsida har jag en underavdelning som heter Grimners Runor, d較 du kan l郭a mer om runor, och denna sida har f嗚ande adress:
  286.  http://w1.864.telia.com/~u86404543/grimners/grimfr.sv.html
  287. Och vill du skriva till mig 較 detta min e-postadress:
  288. cjr@telia.com
  289.  
  290.  
  291.  
  292. Litteratur och referenser:
  293. Runor & runmagi:
  294. Om troldruner; Magnus Olsen (1917)
  295. Runornas talmystik och dess antika f嗷ebild; Sigurd Agrell (1927)
  296. R嗅stenens chifferg荊or och andra runologiska problem; Sigurd Agrell (1930)
  297. Senantik mysteriereligion och nordisk runmagi; Sigurd Agrell (1931)
  298. Lapptrummor och Runmagi; Sigurd Agrell (1934)
  299. Nordisk Familjebok; fj較de upplagan, uppslagsord モRunorモ (1953)
  300. Runinskrifter i Sverige; Sven B. F. Jansson (1963)
  301. The Book of Runes; Ralph Blum (1982)
  302. RUNA ミ Runorakel och Runmagi; Bodvar Bjarke (1988)
  303. Runmagi och Shamanism; Atrid Grimsson (1990)
  304. Runristningar; G嗷an St畦bom (1994)
  305. Runm較kt ミ fr系 brev till klotter; kataloger fr系 Medeltidsmuseets i Stockholm utst獲lning om runor (1995)
  306. Rune Power ミ The Secret Knowledge of The Wise Ones; Kenneth Meadows (1996)
  307. Bergets Visdom ミ Shamanskt arbete med berg, sten och mineral; Atrid Grimsson, J嗷gen I. Eriksson (1996)
  308.  
  309. Fornnordisk mytologi och shamanism, historia ミ seder och bruk:
  310. F嚇ernas Gudasaga; Viktor Rydberg (1887, 1983)
  311. Egil Skallagrimssons saga, samt Gunnlaug Ormstungas saga; 嘛ers. Hjalmar Alving (1938)
  312. SEJD ミ Textstudier i nordisk religionshistoria; Dag Str嗄b劃k (1935)
  313. Den Egna Kraftens M穫; Folke Str嗄 (1948)
  314. Diser, Nornor, Valkyrjor ミ Fruktbarhetskult och sakralt kungad嗄e i Norden; Folke Str嗄 (1954)
  315. Nordisk Hedendom ミ Tro och sed i f嗷kristen tid; Folke Str嗄 (1961, 1967, 1985)
  316. Shamanens v拡; Michael Harner (1983 & 1989)
  317. SEJD ミ en v拡ledning i nordlig shamanism; J嗷gen I. Eriksson, Mikael Gejel, Mikael Hedlund, Marie 
  318.     Eriksson (1988)
  319. Jordens moder i Norden ミ Myt, magi och fruktbarhetsrit i f嗷kristen tid; Birgitta Onsell (1990)
  320. Folket bortom Nordanvinden; Gunnel & G嗷an Liljenroth (1989) 革en andra b喞ker, bl.a. om Hel
  321. Freyja ミ The Great Goddess of the North; Britt-Mari N郭str嗄 (1995)
  322.  
  323. __________________________________________________________________________
  324.